Jag har så svårt för att andas ibland. Det riktigt knyter sig i magen och jag är så nära att tappa allt. Men på nåt sätt så kommer jag förbi det där och lyckas klara av dagarna rätt bra ändå. Jag har lite roliga och betydelsefulla dagar att tacka för det tror jag (som t.ex i lördags ;)) Och personer som gör det lättare för mig att klara allt lite bättre. Och glömma det jag INTE borde tänka på. Som min Älskade bästaste bästa vän! Vad skulle jag göra utan dig? Vad skulle jag göra utan alla mina nära och kära egentligen?

Och sen har jag så mycke drömmar... ! Som aldrig kommer att bli verkliga. Men vem har inte de?

Så jävla sugit!